Sveriges bedömningsgrunder för vattenstatus fastställdes år 2007 och har i stor utsträckning utvecklats av forskare vid svenska universitet, myndigheter, samt ett antal konsultföretag på uppdrag av Naturvårdsverket. Baserat på dessa bedömningsgrunder har länsstyrelserna genomfört lokala klassificeringar av vattenstatus och de fem svenska vattenmyndigheter, som har till uppgift att samordna arbetet med direktivet i Sverige, har beslutat vilka framtida kvalitetskrav som gäller.
Om nu allt som krävs för att uppfylla vattendirektivet och den svenska vattenförordningen finns på plats – bedömningsgrunder, klassificeringar, och mål för framtida kvalitet - varför då ett nytt forskningsprogram? Svaret är att det tar tid att utveckla ett praktiskt genomförbart och tillförlitligt system för att värdera miljöstatus och arbetet med de nuvarande bedömningsgrunderna har uppmärksammat ett antal områden som bör vidareutvecklas. Målsättningen för WATERS är därför att följa upp tidigare erfarenheter, bidra till att förbättra användbarheten, och minska osäkerheten i bedömningarna. Programmet fokuserar på följande ämnesområden:
Val av kvalitetsfaktorer och indikatorer
I nuvarande bedömningsgrunder finns instruktioner om klassificering av ett antal kvalitetsfaktorer (t.ex. makrofyter) och indikatorer (t.ex. maximal djuputbredning av makrofyter). Val av kvalitetsfaktorer styrs i stor utsträckning av vattendirektivets instruktioner men det finns många möjliga alternativ till de indikatorer som används idag.
WATERS kommer både att undersöka möjligheten att inkludera nya indikatorer och vidareutveckla de som ingår i de nuvarande bedömningsgrunderna. Bland annat kommer programmet att utvärdera fisk som möjlig kvalitetsfaktor i kustvatten, något redan används för att bedöma status i inlandsvatten. Läs mer.
[Tillbaka]
Koppling mellan biologi och mänsklig påverkan
För att de biologiska parametrar som mäts inom miljöövervakningen skall kunna ge en god indikation på vattnets tillstånd krävs att man vet hur de reagerar på olika typer av störningar, först då kan de kallas för indikatorer. För flera av de biologiska indikatorerna är dock kopplingen till förändringar som orsakas av människan relativt svag.
En av WATERS målsättningar är att öka kunskapen genom att studera hur de föreslagna indikatorerna varierar i gradienter där påverkan från mänskliga aktiviteter skiftar, till exempel i en rad sjöar med olika grad av övergödning, eller i en serie punkter i anslutning till en älvmynning. Läs mer om den inplanerade gradientstudien i kustvatten eller inlandsvatten.
[Tillbaka]
Metoder för att definiera referensvärden och klassgränser
Arbetet med de nuvarande bedömningsgrunderna har i stor utsträckning bedrivits var för sig för de enskilda kvalitetsfaktorerna. Det betyder att metoder för att definiera referensvärden och klassgränser skiljer sig åt mellan kvalitetsfaktorer, både inom och mellan kust- och inlandsvatten. Vissa skillnader beror naturligt på att dataunderlaget skiljer sig, på vilka slags av parametrar som mäts, och på att den förändring som kan accepteras inom ramen för vad som definieras som ”god status” skiljer sig mellan olika kvalitetsfaktorer. I andra fall beror skillnader på brist på samordning och tid för metodutveckling snarare än grundläggande skillnader i underlag eller typ av parametrar.
WATERS har därför som målsättning att harmonisera de metoder för att definiera referensvärden och klassgränser, bland annat genom att testa ett antal tillgängliga modellansatser. Läs mer.
[Tillbaka]
Om vi bedömer att status i en vattenförekomst är god – hur säkra kan vi vara på att vi gjort korrekt bedömning? Klassificering av status i kust- och inlandsvatten innehåller nämligen flera moment av osäkerhet. Exempelvis innehåller de faktiska provtagningarna av vatten osäkerhet i själva mätmetoden, i genomförande av mätningen, och i urval av representativa mätlokaler. De referensvärden och klassgränser som utgör grund för statusklassificering är beräknade värden som baseras på modeller och expertbedömningar. Och den samlade bedömningen av alla kvalitetsfaktorer innehåller även den mått av osäkerhet.
WATERS kommer att identifiera och kvantifiera olika källor till osäkerhet och utveckla ett system för att utvärdera hur olika osäkerhetsmoment påverkar den samlade bedömningen av status. Läs mer.
[Tillbaka]
Ekologiskt relevanta riktlinjer för samlad bedömning
I enlighet med vattendirektivet utgår nuvarande bedömningsgrunder från den så kallade ”one out - all out” principen. Denna princip innebär att den kvalitetsfaktor som indikerar sämst status definierar områdets ekologiska status. Det innebär samtidigt att alla kvalitetsfaktorer, och indirekt dess ingående indikatorer, ges samma vikt vid den samlade bedömningen. Det finns dock ingen självklarhet i att alla indikatorer har samma betydelse för att bedöma vattnets kvalitet.
WATERS kommer därför att ta fram riktlinjer för den samlade bedömningen, som tar hänsyn till ekologisk relevans och interaktioner mellan indikatorer och kvalitetsfaktorer. Läs mer.
[Tillbaka]
