Referensförhållanden och klassgränser

En effektiv förvaltning av akvatiska resurser kräver kunskap om när och hur en vattentyp avviker från ett förväntat opåverkat tillstånd och vad som orsakat avvikelsen. Referensvärden används alltmer för att mäta effekterna och omfattningen av mänskliga verksamheter. Enligt vattendirektivet är avståndet mellan observerade värden och referensvärden uttryckt som en ekologisk kvalitetskvot (EK). Denna enkla metod lägger stor vikt på korrekt fastställande av referensförhållanden och uppskattning av osäkerhet i bedömningen.

En rad problem uppstår dock i användandet av referensförhållanden. I nuläget finns till exempel ett växande antal studier som visar att klassificeringen som grundas enbart på storskaliga variabler som typologi - förmodligen den vanligaste metoden för att fastställa referensvärden av inlandsvatten - är otillräckligt för att fånga in finskaliga variationer hos de akvatiska samhällen (t.ex. Davy-Bowker et al, 2006;. Mazor et al, 2006).

I kustvatten används idag olika metoder för att fastställa referensförhållanden för de ingående kvalitetsfaktorerna i bedömningen, bland annat opåverkade områden, historiska data och modellering.

Referensförhållanden och klassgränser i WATERS
WATERS kommer att bygga vidare på det arbete som nu sker i det EU-finansierade WISER projektet (http://www.wiser.eu). Fokus kommer att ligga på:

• Att granska metoder som för närvarande används i Europa och på andra håll för att etablera referensvärden. I Europa har man fokuserat på användning av så kallade påverkansfilter för att upprätta referensvärden baserat på typologi. Det påverkansfilter som använts för att identifiera minimalt påverkade sjöar och vattendrag i Sverige kommer att uppdateras med aktuella kemiska kriterier, modellering och information om markanvändning.
• När det är möjligt kommer vi att validera referensfiltret med historiska data, modellering och paleoreconstruction.
• Nya studier har visat att objektspecifik modellering är något bättre än att fastställa referensvärden baserat på typologi. Här kommer vi att jämföra typologi och modeller för att skatta referensvärden och osäkerheten i samband med fastställande av klassgränser. Detta arbete kommer att göras för olika kvalitetsfaktorer och habitat.
• Nya variabler kommer att ingå i påverkansfiltret, till exempel hydromorfologiska parametrar och introduktion av invasiva arter och deras inverkan på referensvärden.